Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.

VÄrt syfte Àr att kartlÀgga och utvÀrdera de konsekvenser som förÀndringen i FörmÄnsrÀttslagen förvÀntas fÄ pÄ bankers kreditgivning; vÀntade strukturella förÀndringar vad gÀller dess kreditbedömning, kreditformer samt kunder..

Ma?nga fo?retag i Sverige a?gs och kontrolleras av familjer. Familjer som a?gare skiljer sig fra?n andra a?gare och har ett mer la?ngsiktigt synsa?tt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet a?r att underso?ka om och i sa? fall hur familjea?gda fo?retag skiljer sig mot icke familjea?gda fo?retag vad ga?ller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering.

I och med att immateriella tillgÄngar inte redovisas i balansrÀkning och vÀrdet av dessa tillgÄngar Àr svÄra att mÀta, anses vÀrderingen av immateriella tillgÄngar vara ett svÄrt uppdrag att genomföra. Dessutom baseras kreditbedömningen pÄ en uppfattning om framtiden vilket kan innebÀra att ett och samma tjÀnsteföretag fÄr olika vÀrde frÄn olika kreditgivare. DÀrför blir det problematiskt att bedöma dessa tillgÄngar, som inte finns redovisade i balansrÀkningen, vid en kreditgivning. Vi kan se att vÀrderingsprocessen gÄr till pÄ ungefÀr samma sÀtt i alla de fem bankerna inför en kreditgivning. Det Àr frÀmst faktorer som kassaflödet, ÄterbetalningsförmÄgan och eventuella risker som tas hÀnsyn till vid en kreditbedömning. Det Àr inte heller nÄgon direkt skillnad mellan vÀrderingsprocessen i tjÀnsteföretag mot hur det gÄr till i tillverkande företag..

2004 förÀndrades förmÄnsrÀttslagen, vilket medförde betydande förÀndringar för bankernas sÀkerheter vid kreditgivning till företag. Syfte med förÀndringarna var bland annat att förmÄ banker att ge krediter utifrÄn en lönsamhetsbedömning av projekten med fokus pÄ företagets ÄterbetalningsförmÄga. En av de största förÀndringarna Àr att företagsinteckning, som Àr förenad med allmÀn förmÄnsrÀtt och omfattar 55 % av all egendom, har ersatt företagshypotek som gav bankerna sÀrskild förmÄnsrÀtt i 100 % av företagets rörelseegendom. Uppsatsens syfte Àr att studera och analysera effekterna av den nya förmÄnsrÀttslagen pÄ bankernas kreditgivning till smÄföretag. För att kunna göra detta har jag genomfört intervjuer med anstÀllda pÄ en bank och ett finansbolag. UtifrÄn den empiriska analysen har jag kommit fram till att bankernas benÀgenhet att ge krediter till smÄföretag inte har förÀndrats i nÄgon större omfattning. DÀremot har smÄföretagens finansieringsmöjligheter försÀmrats pÄ grund av den nya förmÄnsrÀttslagen. .

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.

2004 förÀndrades förmÄnsrÀttslagen, vilket medförde betydande förÀndringar för bankernas sÀkerheter vid kreditgivning till företag. Syfte med förÀndringarna var bland annat att förmÄ banker att ge krediter utifrÄn en lönsamhetsbedömning av projekten med fokus pÄ företagets ÄterbetalningsförmÄga. En av de största förÀndringarna Àr att företagsinteckning, som Àr förenad med allmÀn förmÄnsrÀtt och omfattar 55 % av all egendom, har ersatt företagshypotek som gav bankerna sÀrskild förmÄnsrÀtt i 100 % av företagets rörelseegendom.Uppsatsens syfte Àr att studera och analysera effekterna av den nya förmÄnsrÀttslagen pÄ bankernas kreditgivning till smÄföretag. För att kunna göra detta har jag genomfört intervjuer med anstÀllda pÄ en bank och ett finansbolag.UtifrÄn den empiriska analysen har jag kommit fram till att bankernas benÀgenhet att ge krediter till smÄföretag inte har förÀndrats i nÄgon större omfattning. DÀremot har smÄföretagens finansieringsmöjligheter försÀmrats pÄ grund av den nya förmÄnsrÀttslagen..

Syftet med uppsatsen Ă€r att studera bankers syn pĂ„ kreditgivning till smĂ„företag och hur lagĂ€ndringarna angĂ„ende företagshypotek har pĂ„verkat bankernas syn pĂ„ smĂ„företagen som kreditkunder. Bankerna ser i första hand till smĂ„företagens Ă„terbetalningsförmĂ„ga som Ă€r beroende av balansen mellan eget kapital och skulder, skickligheten i företaget, sökandens karaktĂ€r, syftet med lĂ„net, företagets omvĂ€rld och kvaliteten pĂ„ informationen som erhĂ„lls. ÅterbetalningsförmĂ„gan pĂ„verkas ocksĂ„ av affĂ€rsidĂ©n, erfarenheter, tillgĂ„ngar och legal förmĂ„ga. SĂ€kerheter Ă€r i de flesta fall nödvĂ€ndiga, men utvĂ€rderas i andra hand. LagĂ€ndringarna innebĂ€r svĂ„rare omstĂ€ndigheter för smĂ„företag vid lĂ„nefinansiering frĂ„n banken, vilket frĂ€mst inverkar pĂ„ nystartade företag och företag som inte arbetar med fakturering..

Familjea?gda fo?retag har oftast en styrelse besta?ende av a?gare och i vissa fall, na?gon eller na?gra familjemedlemmar till a?garen. Detta kan bidra till att styrelsen inte na?r sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjefo?retag argumenterar fo?r vikten av att tillsa?tta externa ledamo?ter till familjefo?retags styrelser.

Fem Nyckelord: Förstalinjechef, förvÀntningar, utfall, tjÀnsteföretag, varuproducerande företag. Syfte: Att öka kunskapen om skillnaden mellan förstalinjechefens förvÀntningar inför den första chefspositionen och vad verkligheten sedan visar sig krÀva. Vidare vill vi fÄ nya perspektiv pÄ Àmnet, se det frÄn en ny synvinkel samt öka kunskapen kring ett omrÄde som vi anser saknar tillfredsstÀllande forskning. Metod: Vi har uteslutande anvÀnt oss av kvalitativ insamlingsmetod med hjÀlp av djupintervjuer. Vi har en hermeneutisk ansats och har strÀvat efter att uppnÄ en nÀrhet till respondenterna under intervjuerna. Teoretiska Perspektiv: Den teorin vi frÀmst anvÀnt oss av Àr Linda Hills bok; ñ€Becoming a Manager - How New Managers Master the Challenges of Leadershipñ€. Enligt hennes studie sÄ skiljer sig förvÀntningar och utfall markant Ät för nyblivna förstalinjechefer.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Under de senaste 20 a?ren har born global-fo?retag, som fenomen, sta?tt i rampljuset fo?r forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare ka?nda internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens fo?rklaringsgrad fo?r born global-fo?retag har da?rmed blivit ifra?gasatt.Fra?gesta?llningen som denna uppsats har som ma?l att fo?rklara a?r om ett born global-fo?retags internationalisering fo?rklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att a?ven inkludera born global-fo?retag?Fo?r att underso?ka forskningsfra?gan har det genomfo?rts en granskande litteraturgenomga?ng, en sammansta?llning av born global-fo?retag samt en fallstudie.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Problemformulering: Kan CSR sta?rka varuma?rket inom branschen fo?r kla?der och skor och pa? vilka sa?tt kan fo?retag na? ut med tydlig information om sitt CSR- arbete till konsumenten?Syfte: Uppsatsen syfte a?r att skapa en fo?rsta?else kring CSR inom omra?det fo?r kla?der och skor samt klargo?ra de mo?jligheter som finns att fo?rmedla ut ett fo?retags ansvarstagande. Det ha?r go?r vi genom att analysera och utreda:Pa? vilket sa?tt fo?retag inom detaljhandeln arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur fo?retag upplever kundens intresse inom omra?det.Hur fo?retag kommunicerar sitt CSR-arbete ut mot kund.Den pa?verkan CSR kan ha pa? ett fo?retags varuma?rke.Metod:Uppsatsen har grundats pa? en kvalitativ forskningsmetod, tillva?gaga?ngssa?ttet har formats genom en abduktiv ansats. Fo?r att skapa en djup fo?rsta?else har vi haft sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap inom omra?dena fo?r CSR, kommunikation och varuma?rken.Slutssats: Uppsatsen tyder pa? att det a?r av stor vikt att fo?retag arbetar med CSR samt att de kommunicerar detta till kunden.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r 97 % av Sveriges fo?retag; ma?let med regleringen var att minska fo?retagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till ho?gre kreditkostnader. Anledningen a?r att banker inte anser att de finansiella rapporterna a?r av lika ho?g kvalitet utan granskning av revisor och da?rfo?r upplever ho?gre risk.